FÖR PATIENTER
Vanliga Frågor
Frågorna är oftast många både inför och efter en obesitasoperation. Här kan du läsa SORegs svar på några av de vanligaste frågorna.
Vanliga frågor
Ja. Allmän näringsbrist efter gastric bypass eller sleeve med brist på proteiner, fett och/eller kolhydrater är mycket ovanligt och beror i dessa fall på någon form av komplikation. Däremot är brist på vitaminer och mineraler vanligt och det gäller främst järn och vitamin B12 samt D-vitamin/kalk. Se också nästa fråga.
Ja.
I de för de nordiska länderna gemensamma riktlinjerna anges att ett minsta dagligt kosttillskott ska innehålla följande ämnen:
Järn (45-60 mg/d)Vitamin B12 (cyanokobolamin 350 mikrogram/d), (kan alternativt ges som injektion 1 mg var 3:e månad)D-vitamin (800 E) alltid i kombination med kalcium (>500 mg, helst i citratform)Folat (400 mikrogram/d)Tiamin (kvinnor 1,1 mg/d, män 1,4 mg/d)Zink (9 mg/d).
I praktiken innebär det att man tar en multivitamintablett, en B-12-tablett och en till två D-vitamin och kalcium tabletter dagligen samt en järntabletter var eler varannan dag. Om man vill minska antalet tabletter så kan man ta kompletta specialdesignade tabletter. I Sverige finns f.n. två sådana tillgängliga Baricol och MedMade. Dessa ersätter ovan nämnda tabletter, men är inte receptbelagda.De prover som rekommenderas efter obesitaskirurgi är av två slag. Den första gruppen gäller prover för metabola sjukdomar som är vanliga vid obesitas. Även om dessa i de flesta fall förhindrats från att utvecklas, förbättrats eller gått tillbaka efter operationen händer det att de nydebuterar eller återkommer. Därför rekommenderas: blodtryck, HbA1C (långtidsblodsocker), fP-glukos, TG, HDL och LDL (de tre sistnämnda blodfetter).
Den andra gruppen gäller brister som kan uppkomma efter operationen. I de rekommendationer som gäller i alla de nordiska länderna anges:
Regelbunden monitorering bör ske med enligt nedan. Kontroller bör göras årligen, men kan glesas ut om stabil situation föreligger. Vid icke-normala världen tas tätare kontroller.
Hb med järnstatus (S-Ferritin alternativt S-Fe och TIBC; enligt lokala rutiner). CRP behövs ofta av tolkningsskäl.S-Kobolamin (B12)D-vitamin (S-25OH-D-vitamin). Måste ofta kompletteras med fS-PTH, varför det är det är kostnadseffektivt att låta PTH ingå i rutinprover. S-Ca behövs oftast av tolkningsskäl.För kvinnor i fertil ålder tillkommer S-Folat.Albumin som speglar näringstillståndet i kroppenCRP behövs i de flesta fall för att bedöma albuminvärdet.All kirurgi är förenad med risk för komplikationer En överviktsoperation är en stor operation som medför en stor livsstilsomställning. Idag är operationen att anse som väldigt säker. Risken för att avlida i samband med operationen (dvs inom 90 dagar från operationen) är långt under 1 promille (i genomsnitt 1 per 2500 operationer under senaste 5 års perioden i Sverige). På längre sikt är det visat att en överviktsoperation minskar risken att avlida i förtid jämfört med att inte genomgå en sådan operation.
Ja. Vid extrem övervikt med ett BMI över 55-60 kg/m2 kan man överväga att använda en så kallande duodenal switsch (bileopancratisk bypass). Detta är en kombination av ett magsäcksingrepp av typen sleeve kombinerat med en tunnramsshunt där verkningsmekanismen fr.a. är en minskat kalori- och näringsupptag. Dessa operationer är mer komplexa och kräver en minutiös uppföljning med livslång näringsövervakning. Årligen opereras ett 50-tal patienter med denna metod i Sverige och operationerna utförs bara vid ett fåtal kliniker.
Nej. Ballonger är en kommersiell produkt som ger en kortvarig effekt genom en uppblåsbar plastballong i magsäcken. Tanken är att den ska öka mättnaden och försvåra födointaget och därigenom minska vikten. Ballongen måste tas bort efter sex månader (i vissa fall något längre period). Ingreppet är inte komplikationsfritt även om ballongerna succesivt blivit tekniskt bättre. De är dessutom mycket dyra – i vissa fall närmar sig behandlingskostnaden den för en ”riktig” operation. Men framför allt finns inga studier som kunnat påvisa en långsiktig effekt på vikten. Offentligt finansiera vård i Sverige erbjuder följaktligen inte detta alternativ.
En operation betald av den offentliga skattefinansierade vården följer samma regler som för annan vård. Det betyder vanligtvis operation i den egna regionen (landstinget). Om väntetiden överskrider de s.k. vårdgarantireglerna har man dock rätt att begära att man remitteras till en annan enhet med kortare väntetid. I en del speciella fall där man förväntar sig mer komplicerade förhållanden förekommer specialistremiss till något centrum där man specialiserat sig på sådana problem. Om man väljer att själv bekosta operationen så kan man vända sig till vilken klinik i Sverige som helst som utför obesitaskirurgi på sådana privatbetalande patienter.
Tarmvred har tidigare varit en relativt vanlig komplikation efter gastric bypass som genomförs med titthålsteknik. Titthålstekniken har medfört många fördelar, så som lägre risk för ärrbråck, snabbare återhämtning, men också en kraftigt minskad utveckling av sammanväxningar. Kombinationen av en låg utveckling av sammanväxningar i bukhålan samt den kraftfulla viktminskningen efter gastric bypass medförde en ökad risk för tarmvred i form av sk slitsileus. Idag görs flera åtgärder vid gastric bypass som kraftfullt minskar denna risk. Tarmvred kan dock fortfarande uppkomma som efter alla operationer i buken. Tarmvred kan vara en allvarlig komplikation, men i de flesta fall kan man tidigt åtgärda tarmvredet vilket medför en snabb återhämtning och goda förutsättningar att bli helt återställd och välmående. De flesta som opereras med en överviktsoperation kommer dock aldrig drabbas av tarmvred.
Diarré är inte ett specifikt problem efter gastric bypass eller sleeve. Förstoppning är ett vanligare problem och beror på minskat kalori- och därmed fiberintag. Utöver fiberrik kost, ett tillräckligt vätskeintag och fysisk aktivitet kan man behöva ett s.k. bulkmedel.
Under den första tiden efter operationen vänder du dig direkt till din opererande klinik. I princip har de opererande enheterna i Sverige accepterat att ta huvudansvaret för att handlägga problem under det första året och i de flesta län under även det andra året. Många kliniker som opererar obesitaskirurgi har speciella sköterskor/mottagningar för uppföljning av överviktsopererade.
Du har dessutom enligt hälso- & sjukvårdslagen alltid rätt att vända dig till din husläkare/distriktsläkare/primärvårdsläkare. Vid akuta svåra besvär vänder söker du på en akutmottagning.Effekten av operationerna beror till stor del på hormonella signaler från tarmen till hjärnan, som gör att man känner mindre hunger och ökad mättnad. Smakförändringar och minskad belöningseffekt av kaloririk mat bidrar också till ett förändrat kostintag. Effekten är individuell och alla upplever inte lika tydliga mättnadssignaler.
Forskning visar att livsmedelsvalet ofta förändras med mer frukt och grönsaker och mindre fet mat, snabbmat och sötsaker. Ätbeteendet förändras också; efter operationen äter man något fler måltider per dag än före operationen, 5-6 måltider per dag är normalt. Mellanmål kan vara nödvändigt i början men det är individuellt om man behöver det på sikt. Portionsstorleken är oftast liten när man är nyopererad, men ökar med tiden och beror inte på magsäckens eller magfickans volym då maten passerar snabbt ut i tarmen efter en operation. Många undviker dryck till måltid när de är nyopererade men på sikt kan det går bra att dricka något glas vatten till måltiden.
Ofta är man mycket försiktig med kostintaget då man är nyopererad men med tiden brukar de flesta lära sig vad som fungerar bra och blir nya vanor. Ätsvårigheter, särskilt i kombination med buksmärta och ibland lågt blodsocker ses inte som normalt utan bör utredas.Efter gastric bypass ”dumpas” maten normalt ner i tunntarmen och kan då orsaka ett flertal måltidsrelaterade symtom, det s.k. dumpingsyndromet (dumping). Symtomen beror på att vätska förskjuts från blodbanan in i tarmen och symtomen indelas i kärlsammandragande symtom (t.ex. trötthet, behov av att lägga sig ned, hjärtklappning, yrsel, svettning) och magtarmsymtom (t.ex. illamående, uppblåsthet, kurrande tarmljud och diarré).
Typiska livsmedel som ofta medför symtom är gräddglass, feta såser, snabbmat, tårtor och godis. Stora portioner och snabb ät-hastighet ökar också risken för dumping. Det är framför allt gastric bypass som medför dumping men även en sleeve gastrektomi kan medföra symtom.
Symtomen indelas i ”tidig” dumping som uppträder inom en timme efter måltid och ”sen” dumping som uppträder 1-3 timmar efter måltid. Trots att den tidiga dumpingen medför obehag bör den inte ses som en komplikation utan som ett sätt att få kontroll över sitt matintag. Sen dumping eller lågt blodsocker är allvarligare än tidig dumping, se nedan frågan om lågt blodsocker.
Kostbehandling är grunden i behandlingen av dumping. Eftersom symtomen kommer i direktslutning till måltid och ofta utlöses efter kaloririk mat är det vanligt att man per automatik blir mer försiktig med livsmedlet eller maträtten som orsakat symtom i fortsättningen.
Kostbehandling innebär både förändringar av livsmedelsval och ätbeteende. Kolhydratrika livsmedel är ofta det som förknippats med dumping, även fet mat kan framkalla symtom. Fettsnåla maträtter, frukt, grönsaker och fiberrika smörgåsar med magert pålägg är livsmedel som sällan medför symptom. Ätbeteendet kan behöva justeras med ökad måltidsfrekvens, sänkt ät-hastighet, noggrann tuggning samt undvikande av dryck till måltid. De flesta lär sig relativt snabbt att undvika symtom vid opassande tidpunkter såsom på arbetet.En svensk studie av gastric bypass-opererade visade att cirka 1 % varit inlagda på sjukhus för ”sen” dumping eller lågt blodsocker (även benämnt hypoglykemi). Men troligtvis är det betydligt fler som kan uppleva lågt blodsocker efter gastric bypass och ibland även efter sleeve gastrektomi. Lågt blodsocker är en reaktion på att man fått i sig för stor mängd ”snabba” eller lättabsorberade kolhydrater (t.ex. söta drycker, godis, vitt bröd eller potatismos). Det krävs nämligen ett högt kolhydratintag för att drabbas av ett blodsockerfall.
Operationen innebär att mat, i detta fall lättsmälta eller ”snabba” kolhydrater hastigt passerar ut i tunntarmen där de absorberas snabbt vilket leder till ett högt blodsocker.Det höga blodsockret medför i sin tur en kraftig insulinfrisättning varpå lågt blodsocker uppstår 1-3 timmar efter måltiden. Tidsskillnaden mellan kolhydratintag och symtom gör att alla inte förknippar att det är måltiden (kolhydraterna) som är orsaken till symtomen.
Symtom på lågt blodsocker är darrning, svettning, hjärtklappning, blekhet, svaghet, synstörningar, hunger, oro och ängslan. Sjunker blodglukos ytterligare uppstår också neurologiska symtom såsom som brist på uppmärksamhet, avvikande beteende, irritabilitet, aggression, sluddrigt tal, svaghet, försämrad koordination, kramp och till slut medvetandeförlust.
Personer med blodsockerfall har ofta ett frekvent intag av kolhydratrika livsmedel och viktuppgång är vanligt förekommande.
Det låga blodsockret ska inte förknippas med diabetes utan beror på att din egen insulinfrisättning blir för kraftig efter intag av kolhydrater.
Behandlingen är först och främst kostbehandling där intag av ”snabba” kolhydrater minimeras och ersätts av mer fiberrika kolhydrater. Många förespråkar också en höjning av protein- och fettintaget i förhållande till kolhydratintaget. Maten bör fördelas på 5-6 måltider över dagen. Vid symtom bör man äta både något som höjer blodsockret snabbt (t.ex. 1-2 druvsockertabletter) och mer långsamt/långverkande (t.ex. 1 grov smörgås).
Om inte kostbehandling är tillräckligt för att minska symtomen finns läkemedel i tillägg till kostbehandlingen.De allra flesta som genomgår en modern överviktsoperation kan förvänta sig en god viktnedgång även om storleken på denna varierar. Viktnedgången når sitt maximum 9 - 24 månader efter operationen. Många återtar sedan viss vikt, men har fortsatt god till mycket god viktnedgång under lång tid. En mindre andel (mellan var tjugonde eller var femte patient beroende på hur man värdera viktuppgången) kommer dock att succesivt att återta en del av den först uppnådda viktnedgången. Huvudorsaken bakom detta är biologisk (t.ex låg frisättning av mättnadshormoner) och ska därför inte ses som ett personligt misslyckade. Dock har det även efter en operation betydelse hur väl man lyssnat på kroppens signaler om födointag och fysisk aktivitet. Ett skäl att fullfölja regelbundna läkar-, sjuksköterske- och dietist-kontroller är att i tid kunna få hjälp om man råkar ut för ny viktuppgång.
Fick du inte svar på din fråga?
Om du inte fick svar på din fråga kan du läsa mer på länkarna nedan eller kontakta din vårdgivare.
Bra länkar
Mer information kring obesitas finns att läsa på hemsidorna nedan.
Samarbetspartners
